Det började med Tvivel (Solen i Ögonen), sen kom Dans med Svåra steg, Rusningstrafik, Demo och Kom på rask följd. Singel något motvilligare, men även vi fattade tycke för varandra. Efter en lång paus märkte jag att det gör ingenting att Lasse inte bara är "min". Det är okej att dela honom med nytillkomna fans. (Zinkensdamm 17 000!)
Min poäng?
Well, gammal kärlek rostar aldrig:)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
så sant så sant! lasse räcker till alla. även om jag gärna skulle ha honom för mig själv jag med.
kul att du tyckte det var bra, vännen. lasse har påverkat oss - icke att förglömma även om man kanske känner att man vuxit ifrån det jag man var då. Lasse!Lasse!
Skicka en kommentar